När folk frågar mig varför jag skrev min bok “GRABBEN I KUVÖSEN BREDVID” brukar jag svara med att alla borde skriva en bok. Alla har något att berätta. Alla har en story!

Igår såg jag en film, FREEDOM WRITERS som var (även om den var lite väl hollywood-ytlig ibland) riktigt bra. Den blir ännu bättre när man vet att den bygger på en sann historia. Den handlar om en lärare som kommer till en avgrunds skola där eleverna skiter i skolan lika mycket som de håller sig till sin gäng och rastillhörighet. Alla är med i olika gäng och nästan alla har sett någon av sina vänner dö.

Filmen blir stark när läraren ber alla elever skriva sin story utanfrån deras perspektiv och tillvaro. Dessa historier är blödande, råa, fyllda med hat och hämd. Ju mer de skriver kommer de till insikt om vem de är och vad de egentligen vill leva för. De andra i klassen förstår allas missöden och kan enas kring “the mess of life”.

Så se FREEDOM WRITERS och se till att inte döma ut människor innan du har hört deras lifestory. Ingen är fri från besvikelser, svek och en känsla av meningslöshet. Alla sitter i samma båt, alla har hamnat i nån slags skit nån gång. Alla har ett handikapp brukar jag säga…