… att börja blogga på allvar igen. Önskan är nu att jag ska försöka uppdatera här varje dag, bara för jag vill och tror på det jag skriver om. Jag har fått för många mejl som talar om att de har blivit upplyfta av de små tankar jag gett.  Så känn dig välkommen att följa med på en resa genom livet. Jag kommer skriva om problem och utmaningar, om glädje och besvikelse, om svarta minnen och sprudlande framtidshopp. Ge också kommentar och tips och förslag på vad ni vill jag ska ta upp för ämnen.

Idag läste jag något bra. Besvikelse är inte så farligt om den inte når in djupast i hjärtat – framgång är inte heller så farlig om den inte går en åt huvudet…

Låt mig här säga något om skillnaden på problem och bekymmer. Problem är sunt att ha och ibland ägna tankeverksamhet åt. Det gör oss mänskliga. Problem är något man berörs av, de har verklighetsförankring och tar tag i hjärtat. Men det är bekymmer har jag inte mycket övers för. Sådana som tar energi men ger ingen tillbaka. De är som snurrar bara omkring som envetna bin i skallen.

Bekymmer är negativ förväntan.

Bekymmer förstorar det lilla men på ett negativt sätt.

Bekymmer är antiproduktivt och bedövar aktiviteten. 

Bekymmer är som att drömma fast tvärtom.

Bekymmer möter besvikelsen på halva vägen.

Bekymmer springer före förnuftet.

Bekymmer är en bakfull profet som basunerar olycka och undergång.