I fredags hade vi svensexa för en som ska stadga sig nästa lördag. Temat var en fotokalender i Östra Hamnen i något annorlunda utstyrsel. Jag har varit med på många svensexor och det är kul när folk äntligen tittar mer på någon annan än mig:) Ett tillfälle för mig att känna mig anonym, en lyx jag inte har ofta. Vi har en tendens att bli levande studieobjekt. Jag skulle vilja säga att det sociala handikappet man ibland har som en cp-skadad är större än det fysiska. Jag kan bli mer ledsen av ogenomtänkta kommentarer än att det tar lite extra tid med att knyta skorna…  Vi i Sverige har kommit en bit i fysisk integration i av handikappanpassning – nu är den sociala integrationen nästa steg!