På sistone har jag tänkt på om vision bidrar till inkludering, i stor och liten skala, och jag tror det.
Sverige har för lite visioner är min mening. Istället talar vi om mål men det är inte samma sak. Ta handikappade exempelsvis. Målet är att få in handikappade i arbete säger man. Det har försäkringskassan och arbetsförmedlingen nedskrivet i olika “styrdokument”. Finns det ett tråkigare ord??? Vad är passione? Vad är visionärerna? Hur ska man göra det? Och framförallt, varför? En vision ger varför-faktor.
Var är entreprenörerna i detta land? Är de för upptagna i affärsmarknaden? Vi behöver visionärer i politik och samhällsförändring mer än någonsin. Segrationen får inte segra! Säga vad man vill om USA men Obama har VISIONER. Och folket blir taggade för förändring. Jag drömmer om att fler drivna människor inom “handikappvärlden”. Som har vision, inte bitterhet som drivkraft.
Vision ger motivation.
Vision ger syfte och mening.
Vision tar för givet att den kommer uppfyllas.
Vision är en bild av en längtad framtid.
Vision fastställer destinationen.
Vision skapar prioriteringar och fokusering.
Vision utmanar.
Vision ger målmedvetenhet.
Vision ger värderingar.
Vision lär oss vad som är viktigt.
Vision motverkar slapphet.
Vision skapar förändring.
Jag ropar efter visionärer som kan hjälpa oss att ena Sverige ännu mer. Jag är övertygad om att vision hjälper till inkludering. Alla är olika och så kommer det alltid förbli. Det gäller för Sverige att ta till vara på olikhetens dynamik – inte kväva den.
Så…
Kan vi skapa ett Sverige där ingen bedöms av det yttre – yes we can.
Kan vi skapa ett Sverige där alla människor får en ärlig chans att visa vad de går för – yes vi can.
Kan vi skapa ett Sverige där det unika värdet ligger mer i vem man är, inte vad man kan eller inte kan – yes we can.
Kan vi skapa ett Sverige som ser olikheter som en vinst, inte en förlust – yes we can.
