Jag läste på internet om en val utanför USA:s östra kust som hade fastnat i ett fiskarnät. Fiskarna kallade på räddningstjänsten och efter några timmar slet sig valen ännu i det finmaskande nätet. De kom fram till att enda chansen att rädda denna 20 meter långa val var att skicka ner dykare som skar loss valen. Trots risken för att dö (av valens rörelser) beslöt de sig för att göra detta.

Nu till det märkliga. Valen utstrålande under hela räddningsakten en djup, människo-lik tacksamhet till dessa “änglar” och några vittnar om att valen hade ständig närkontakt med dykarna och “smekte” dem. Efter han blev lossad stannade valen kvar och gjorde nån slags tacksamhetsdans, och åkte fram till var och en av dykarna och knuffade dem lite lätt, typ så som killar gör istället för att säga det obekväma ordet TACK

Jag vill ha samma attityd som valen. Jag vill visa tacksamhet till andra människor somn tar mig loss från livets alla möjliga konstiga “nät”. Dykarnas attityd är inte heller så illa…

Sommarens Tips: testa en tacksamhetsdans för din fru, man, bästa kompis, mormor eller någon annan som betyder mycket för dig

Jag är inne i en golftid. Jag spelar var och varann dag och jag njuter av det. Golf har en alldeles egendomlig förmåga att framkalla gåshud i både kropp och själ. Att träffa bollen exakt och höra klicket och se när bollen flyger i en lång, hög bana över det det gröna landskapet är förunderlig. Sedan att man får använda och träna alla sortes muskler är en livsbejakande bonus. Ett nackdel är dock att golf har en tendens att ge humörssvägningar som är värre än backarna i balder på liseberg. Det är någon som sagt att “den normala golfaren ger upp golfen minst två gånger i månadern.”

Det fick mig att skriva ett nytt citat:

“Den som inte blir sur på en golfbana blir aldrig sur”

Jag brukar inte citera dikter men denna gillade jag.
(har inget med någon bortgång att göra)

Så liten plats en människa tar på jorden
mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig
en hel värld kan inte fylla det

Så litet en människas hjärta är
inte större än en fågel
rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång

Läste en bra sak om risker…

Att skratta är att riskera att verka löjlig.

Att försöka är att riskera att misslyckas.

Skulle du vara där du är idag utan att ha tagit några risker. Det skulle inte jag i alla fall…