Ledig. Vad gör man de dagarna? Vad kännetecknar en ledig dag?

Jag har länge tyckt att det är tråkigt med lediga dagar. Jag blir rastlös, kommer inte på vad jag ska göra och det slutar ofta med att jag vankar omkring i lägenheten utan mål och syfte. Om lediga dagar ska framkalla ny kraft så känner jag ofta motsatsen. Jag blir mer stressad av dem. Och titta på ordlekarna på tv4 tröttnar man rätt snabbt på..

Man ÄR mer än GÖR dessa dagar. Jag har börjat tänka så men jag kan inte säga att jag har vunnit än. Det är så svårt för mig att koppla bort den produktiva sidan. Den har mig i sitt grepp. Jag är den typen som alltid har en ny tanke, idé och uppslag. Men jag kan inte vara helt otacksam mot den sidan av mig heller. Tack vare den har jag lyckats ta mig ur rullstol, lära mig tala, köra bil och mycket annat.

Som allt annat är lösningen BALANS. Detta ord har ibland fått en negativ klang. Men tänk inte balans som en kamp mellan två saker, mer att det ena ska ge energi och inspiration till det andra. Livskvalité tror jag stavas variation.

Om jag fick välja vilken låt jag skulle vara, vilken hade jag då valt?

Ja, detta har jag tänkt lite på sistone och kommit fram att hur jag än ställer mig till tomas ledins musikstil är hans låt “Du måste gilla läget” rätt träffsäker när det gäller mitt liv. Jag kan inte vakna varje morgon och tänka: Neeej, rackans, jag är cp idag också…” Nä, jag måste gilla läget och inse att min kropp och jag måste dra jämt, annars lever jag i inbördeskrig med mig själv. Jag kanske aldrig blir frisör – och alla som fattar vad jag menar säg: A M E N…

Men lika sant som det är så vill jag hellre lyssna till Bruce Springsteens hit: “Everyone got a hungry heart”. Alla har ett hungrit hjärta. Det är mäsnkligt att ha drömmar. Det är mänskligt att vilja utvecklas. Det är mänskligt att ha aptit på livet och vilja uppleva mer, uppnå mer, se mer, höra mer, lära sig mer… Jag tror till och med det är lite mänskligt att vilja övervinna det omöjliga!

Vilken låt tror du att du är?

Jag kom just hem från en weekend i Rom. Jag och min älskade fru var där och firade påsk, ät gott och tittade in petruskyrkan, coleseum och pantheon. Rom var härligt, fast det regnade nästan oavbrutet.

Imorn börjar jag blogga igen… Chaio!

En undersökning som gjorts visade att på 1950-talet skrattade vi ca 18 min/dag medan vi idag i snitt skrattar mindre än 6 min/dag. Vi har blivit tråkigare helt enkelt. Var tråkigt. Det är ju mycket roligare att ha roligt än att ha tråkigt.

Detta med att ha roligt är också allvarligt. Vi mår bättre, både fysiskt och psykiskt när vi är glada och skrattar än vad vi gör när vi går ner oss. Immunförsvaret blir bättre, syrenivån i blodet ökar vilket gör oss mer pigga. Dessutom lindrar det stress och bekymrandet.

Någon har sagt att: Bara det att det finns glädje är en källa till att vara glad.

Ibland tar vi kanske lätt på glädjens betydelse och hänvisar till att barn är de som ska roa sig. Sedan blir vi behärskade och “vet bättre”… Glädje gör så mycket för oss. Ögonblickets lycka och extas kan förändra stora delar av livet. Det håller bitterheten iväg och vi känner oss tillfredställda. Glädje ger vitalitet och kraft. I glädjen känner man att man klarar av livets svårigheter.

Om någon annan är lyckligare än jag, betyder det då att jag inte kan vara lycklig. Självklart inte. Ändå är det lätt att känna så. Men lyckan är inte begränsad som en kaka. “Ja det var den sista, det finns ingen över till dig”.

Andras segrar hotar inte din seger. Andras framgång gör inte din framgång mindre.
Livet är ingen tävling mot alla andra. Det är ett samspel. Som ett pussel. Alla bitar (människor) är viktigare. Och unika. Ditt livslopp är inte mitt livslopp.

Jag försöker inte jämföra mig med andra. Jag kan då som bäst bli en kopia.

Igår var en givande dag. Först föreläsning för föreningen FOMS på kulturhuset. Kändes stort på något sätt att föreläsa mitt i Stockholms kärna. Sedan på kvällen var jag på en klostergård på djursholm och talade för Värdig vård. Det var ett väldigt fint ställe. Inte visste jag att nunnor var såna livsnjutare. (på tal pom fördomar…) Det serverades fantastik soppa inne i slottsrestuarangen. Jag gillade nunnorna och jag tror de gillade mig. De skrattade i alla fall hejdlöst.

Trots Tandvärk/öronvärk eller vad jag har så gick stand upen på Systerochbror igår riktigt bra. I publiken satt ett gäng poliser så det var smashläge direkt…

Väldigt kul att träffa Tobias Persson och Lasse Karlsson, två legender inom stand up i Sverige. De va trevliga avslappnade och hjärtliga. Inget felaktigt tävlingssinne. Jag gillar sånt. Allas har sitt eget liv att vinna i, det räcker gott. Jag vill bli det bästa Jonas Helgesson jag kan bli, inte den bästa nån annan. Du föddes som ett orginal, dö inte som en kopia!

Idag ska jag föreläsa på FOMS, en organistion som bland annat arbeter med fritidsaktiviter för handikappade. Sedan ikväll ska jag tala hos Värdig Vård. Hoppas värken lägger sig nu…

Nu åker jag till Stockholm för 3 föreläsningar och 2 stand up. Så kul.

Vi ses.

Det är alltid för tidigt att ge upp. Om vi inte ger upp kan vi inte så mycket annat än att lyckas. Det är i alla fall min filosofi.

Visste ni att Robert Wells musiklärare på högstadiet sa till honom att lägga ner musiken. Visste ni att Beatles första kontakt med skivbolag slutatade med kommentaren: Fyrmans-band är ute… Visste ni att Astrid Lindgren fick nej går hon hade skrivit sitt första manus. Och visste ni att Bill Gates dator spåddes sälja i cirka 5 exemplar.

Du kan mer än du tror. Om du ramlar, res dig upp. Om du misslyckas, gör ett nytt försök. Om du blivit besviken, hjälp ditt hjärta att läkas. Sluta aldrig tro att även om din dåtid är mörk kan din framtid bli så mycket ljusare.

Jag gillar killen som fick frågan om han kan spela gitarr på vilken han svarar: “Jag vet inte, jag har inte testat än…”

Här står jag på min balkong från 4.e våningen och tittar när folk kommer till min 30 års fest. Riktig lyckad fest med omkring 50 gäster. Jag vill tacka för alla fina presenter. Den jag nästan blev mest glad för var de 84 cocosbollarna. Fast jag har ju slutat äta såna, eller…

Men de bästa “presenterna” under kvällen var er vänner! Vänner är det bästa i livet, ja förutom världens bästa fru (och familj och svärfamilj). Utan vänner blir allt tomt, grått och öde. Hur kul är det att uppleva massa saker utan att kunna få dela det med andra!? Hur kul är det att sitta ensam på en restuarang!? Hur kul är det att spela rundpingis ensam!? Och hur kul är det att ha en lyxig kaffemaskin (har vi) utan att få bjuda någon på en nypressad macchiato. (Espresso, befläckad, med ångad mjölk på toppen.)

Jag älskar verkligen mina vänner, ni betyder så mycket för mig. Att dela livet, gråta, skratta med er allihop, det är helt obeskrivligt. Tack att ni finns. You make my life!!!!

Tänkte också ge några citar om vänner:

“Vänskap utan förtroende är som en blomma utan doft”

“En vän är en som vet allt men som ändå tycker om dig”

Idag talade jag med en journalist. Vi kom in på att leva med handikapp och jag sa att alla har eller kan få ett “handikapp”. Men vet aldrig vad framtiden har med sig. “Handikapp” eller problem är en del av livet. Att leva är inte som att beställa pizza. “Ja, jag tar en Hawaii utan annanas…”. Man kan inte säga: “Ja, jag tar ett liv utan problem…”.

Jag vill verkligen inte vara pessimist men faktum är att du kan få en diagnos på en allvarlig sjukdom imorgon. Eller ett kommande barn kan få ett handikapp. Jag vill verkligen inte få dig på dåligt humör, men ingen har en garanti att livet ska vara en dans på rosor. Frågan är: Tar livet slut då? Eller finns det en fortsättning. Jag skulle vilja ge bilden på ett slut på en tv-serie. Det slutar alltid värre än det visar sig vara i nästa avsnitt. Så det finns en fortsättning på livet efter en tragisk situation. Det är inte så farligt som det verkar för stunden. Så länge det finns liv finns det hopp!!

Tänk att säga att man är 30+. Lite coolt tycker jag (kanske jag inte tycker när jag är 37…) Att fylla 30 är att fylla vuxen. Att fylla 30 är att kliva in i mer ansvar men troligen också mer respekt.

Jag har tagit tillfället att göra nåt slags bokslut över mitt liv. Ibland är det utvecklande att utvärdera sin tillvaro. Är jag nöjd med sättet jag lever? Är jag tillfredställd? Men ännu viktigare: Lever jag ett inhållsrikt liv? Betyder jag något för andra.

Jag läste i en bok som handlade om att fylla 30 att en sak man inser då är att “världen kretsar inte om sig själv”. Det klingar kanske falsk i det hyperindividuella samhälle vi lever vi, där jag, mitt och mina är mina bästa vänner.
Men jag vill citera ett citat som öppnande min ögon, som fick mig till en aha-upplevelse: “Hjärtat mår bäst när det slår för andra.”

Du var nästan död när du föddes, men du kom tillbaka till livet… med en CP-skada. Oddsen var inte så goda. Du behövde all hjälp du kunde få. Uppväxtåren kantades av olika slags hjälpmedel. Stödjande skor av gips, gåstol, rollator, både för inom- och utomhusbruk, tippbräda, där benen sträcktes, särskild sittstol för sandlådan, cykel med stödhjul, assistent på dagis och i skolan, talpedagog, sjukgymnast, rullstol m.m. Operation av benen. Du hade svårt att gå och klara dig själv. Träning på olika sätt var vad som gällde.

När du var 13 år började du och några kompisar att spela golf och då tog livet en annan vändning. Du blev starkare i dina ben, började gå stadigare. Ramlade inte lika ofta. Jag gjorde mig av med din rullstol. Du gjorde dig efterhand av med dina hjälpmedel i övrigt. Din livsglädje och humor blev din styrka. Din envishet drev dig framåt, mig drev den till mindre sammanbrott. När du var 15 år ville du köra moped och gjorde det, med livet som insats. Du tog körkort för bil, flyttade till Malmö. Började läsa på högskolan samtidigt som du skrev din bok. Du träffade din Hanna och för ett år sedan gifte ni er. Idag reser du runt i hela Sverige och har föreläsningar på skolor, företag och myndigheter av olika slag. Du skriver artiklar till tidningar och kör stand-up. Är detta den kille som läkaren inte trodde skulle kunna gå eller tala? Ja, detta är min son Jonas som idag fyller 30 år. Jag vill av hela mitt hjärta gratulera dig på din födelsedag. Jag vill gratulera dig till livet! Ett liv som är värt att leva!

Grattis från mamma och pappa!!